Region kommittén hur sexigt är det? Nu tar jag helg!

Att många av morgondagens utmaningar bör adresseras på lokal och regional nivå råder det stor enighet kring. Om vi ska lyckas skapa morgondagens politik för hållbarhets- sociala och tillväxtfrågor måste det lokala perspektivet genomsyra EUs instativ och vägar framåt.

 Jag sitter nu på region kommitténs 82 session där man diskuterar hur EU ska arbeta med Lissabonstrategin från 2010 och framåt. En av de största anledningarna till att vi i EU inte nådde de uppsatta målen 2010 var bristen på förankring av strategin hos de lokala företrädarna inom Unionen.

 Här i Bryssel har vi 300 regioner representerade och ska vi klara att tackla klimatutmaningen, skapa ett EU som präglas av handlingskraft och välstånd så är det i det lokala implementeringen måste ske. Att ha strategier som få känner ägandeskap över och som inte kan ansvars utkrävas utifrån, blir tandlösa.

Ett fantastiskt inslag vid detta möte är mina möten med Lotta Håkansson Harrio som sitter som ledamot i regions kommittén för socialdemokraterna. Härligt att träffa ett oppositions borgarråd från Järfälla som ser EU politiken och det globala som en självklar del av den lokala politiken. Känns härligt att få leva i en så formativ tid för så väl mitt eget parti som för Europa. 

Lotta HH in action

 Valdebatten fram till valet 2010 kommer inte vara moget för den nya ide debatten där de Europeiska perspektiven och det globala blir en naturlig del av debatten.  Men under mandatperioden fram till 2018…

Nu fick den svenska delegationen smisk på fingrarna av föredragande tysk för det ändringsförslag man ville få in gällande skogspolitikens framtid. Älskar när man tackar ihjäl ett ändringsförslag för att sen förkasta det utan motivering.

…kommer att vara en enormt formativ fyra årsperiod där arbetstillfällen hemma i Sverige aldrig tidigare varit så beroende av EUs agenda för tillväxt och med den framtida Lissabonstrategin. 

Regionerna flyttar sakta fram sina positioner  på många områden inom EU och som vi alla vet, med makt och inflytande kommer sexighet. SÅ snart är vi nog fler som kommer finna regions köret sexigt och hett. Dock är det först när lokala politiker ser EU som ett redskap i sitt arbete och inte som ”nått som händer där borta” som regional och lokal politik kan inta,förarsätet av EU.

Nu tar mötet pause och jag ska springa iväg till svenskt lucia uppträdande på rådet. Christian lovar sjönsång från en svensk musikklass. Har redan sett tre luciatåg, konstigt att tillfällen att njuta svensk kultur tycks bli fler här än hemma i Stockholm.

Får med mig två regionskommite svenskar som oxå vill höra skön sång, sen blir det helg

I dag den 1 december träder Lissabonfördraget i kraft och Europa firar? Eller bryr sig verkligen någon

 

I kväll åker Fredrik Reinfeldt som EU-ordförande till Lissabon för att högtidlighålla att EU:s nya fördrag träder i kraft. ”Det är en ny tid för europeiskt samarbete som tar sin början i dag.” säger han i en kommentar. Det har varit en lång process med framtagandet av det nya fördraget och med den Irländska folkomröstningen och Tjeckiens ratificerande under denna höst är nu fördraget antaget och börjar i dag gälla.

EU Observer  har flera artiklar om högtidsdagen och vad det nta fördraget kommer att innebära för  unionens 500  miljoner medborgare.  Dock  i svenska medier är det  tyst.  Efter att ha kollat på landets fem störrsta tidningar utan att finna  en stavelse  om högtidsdagen  står det  att INGEN  BRYR SIG!

Det nya fördraget är VIKTIGT! Processen må ha varit lång och delvis bristfällig demokratiskt, dock höjs nu inga röster för demokratifrågor utan jag tolkar tystnaden som brist på information och kunskap. EU är fortfarande osexigt i Sverige, men Reinfeldt skrev några fina rader i sitt pressmeddelande i dag som jag tycker tåls  upprepas.

Foto: Gunnar Seijbold / Regeringskansliet

Statsminister Fredrik Reinfeldt

I kväll åker jag som EU-ordförande till Lissabon för att högtidlighålla att EU:s nya fördrag träder i kraft. Det är en ny tid för europeiskt samarbete som tar sin början i dag. Med Lissabonfördraget får nu EU:s medborgare en union som fullt ut kan möta de krav som våra 27 länder ställer på öppenhet, demokrati och effektivitet. En union som bättre kan möta globaliseringens utmaningar. Nu avslutas det långa arbetet med att få ett nytt europeiskt ramverk på plats. Nu tar en ny era vid.

För 15 år sedan, när bland andra Sverige gick med, var EU på många sätt en annan union än idag. Då bestod den av 12 medlemmar som under många år arbetat tillsammans och fördjupat det europeiska samarbetet. 1995 var Europeiska Unionen redan en väl fungerande union – så pass välfungerande att fler länder började knacka på dörren. Sverige var ett av dem.

I dag, efter att ha vuxit sex gånger sedan sitt bildande, är 27 av Europas länder medlemmar i EU. I dag är EU en viktig spelare på världsmarknaden. Med en tredjedel av världens totala ekonomiska produktion och som världens största exportör. En union där fler än hälften av unionens medlemmar delar valuta. Som hävdar sig också allt tydligare på den internationella arenan och engagerar sig aktivt i världens konflikthärdar. I dag är EU en kraft att räkna med – både ekonomiskt och politiskt.

Europas framgångsrika utveckling utgör en viktig grund i EU:s historia. Men vår union hade inte lyckats så väl om den inte hela tiden, steg för steg, hade följt denna utveckling – i jämn takt med de behov och krav som det förändrade Europa medfört. Det finns flera exempel på detta: Enhetsakten, som banade väg för en inre marknad för varor, tjänster, kapital och personers rörlighet. Maastrichtfördraget, som speglade en vilja att utöka samarbetet till andra områden än det ekonomiska och som innefattade så väl rättsliga och inrikes frågor som utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Genom Amsterdam- och Nicefördraget byggdes vidare på de grunder som lagts genom tidigare fördrag. De förbättrades successivt. Och i dag träder den senaste moderniseringen av EU-samarbetet i kraft: Lissabonfördraget. Med det nya fördraget förstärks EU på  viktiga områden.

EU blir mer öppet och mer demokratiskt. Europaparlamentet och våra nationella parlament får större inflytande. Offentlighetsprincipen utvidgas till att gälla alla EU:s institutioner och organ. Genom Lissabonfördraget tydliggörs att EU:s institutioner ska föra en regelbunden dialog med aktörer inom det civila samhället.

Medborgarnas rättigheter blir tydligare. Genom att vi gör stadgan om de grundläggande rättigheterna bindande för EU-institutionerna skapas ett bättre skydd för rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och tillgång till handlingar. Vi tydliggör jämställdhet mellan kvinnor och män samt skydd av barnets rättigheter inom alla politikområden.

Samarbetet blir mer effektivt, mer handlingskraftigt och vi får ett mer sammanhållet internationellt agerande. För att EU som union bättre och lättare ska kunna tala med världen utanför Europa har vi inrättat två nya tjänster. Herman van Rompuy kommer som nyvald ordförande i Europeiska rådet dels ge kontinuitet åt stats- och regeringschefernas arbete, dels vara EU:s representant i möten med länder utanför unionen. Den nyvalde höge representanten, Catherine Ashton, får en central roll för att formulera och genomföra utrikes- och säkerhetspolitiken. Med henne på plats kan vi förebygga konflikter på ett bättre sätt och dessutom förbättra och effektivisera våra fredsfrämjande insatser.

Vi stärker vårt agerande inom viktiga politikområden. När vi i framtiden fattar beslut som handlar om medborgarnas frihet, säkerhet och rättvisa kommer vi att ha som huvudregel att fatta dem tillsammans med Europaparlamentet. Lissabonfördraget ger också EU nya och kraftfulla redskap när det gäller brottsbekämpning. Det ger oss nya befogenheter att besluta om åtgärder för att bekämpa människohandel, med särskilt fokus på handel med kvinnor och barn.

Även mindre länder kommer att vara viktiga spelare på den globala arenan. Genom EU-medlemskap får vi ett långt större inflytande än om vi agerar på egen hand. Klimatförändringar, organiserad brottslighet, människohandel och ekonomisk kris känner inga gränser. Därför fungerar inte bara nationella åtgärder.

I dag går EU:s medborgare en ny tid till mötes. I dag är första dagen för ett mer effektivt, mer modernt och mer demokratiskt EU – för alla medborgare.

Fredrik Reinfeldt, statsminister

Ungdomsarbetslöshet och studier ett ansvar för hela samhället, men kommunerna måste inse vikten av att agera NU

Jag läste i dag på SR:s hemsida om Ungdomsstyrelsens rapport om hur Kommuner inte tar sitt ansvar för unga människor mellan 16 – 19 år som varken studerar eller jobbar. Det är en växande grupp av unga som inte slutför sina gymnasiestudier samtidigt som de inte kommer in på arbetsmarkanden.

Att ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa just i Sverige är ett väl ett välkänt faktum i dessa tider, dock kan detta mycket väl vara ett övergående trend för ett litet export beroendeland som Sverige då konjunkturen vänder och vi har över 380 000 i högre utbildning (nästan hälften av en ungdomsgeneration). Dock visar entydiga studier att vägarna in för unga människor som inte har slutfört sin gymnasieutbildning blir färre och snart nästa icke existerande på arbetsmarknaden. Att inte studera klart är i vår kunskaps intensiva ekonomi det samma som att bränna alla broar vid en ung ålder.

Rapporten visar på tydliga samband mellan ungdomsarbetslöshet och dörröppnare i den egna kommunen. Goda exempel är en bra arbetsmetod inte bara på EU nivå.

Ur rapporten

”Kunskapsutbyte Flera kommuner som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal har sett ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte med kommuner som varit med i det urbana utvecklingsarbetet under en längre tid. Exempelvis finns ett nätverk för erfarenhetsutbyte där Luleå, Botkyrka, Gävle, Haninge, Huddinge, Södertälje och Sundsvall ingår. En annan samlingspunkt är nätverket European Urban Knowledge Network (EUKN), som har kontor vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Inom Europeiska Unionens arbete, i den ungdomspolitiska strategin (Regeringens skrivelse 2009/10:53) och i den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 (N2007/7152RT) påtalas vikten av att prioritera unga och deras etablering på arbetsmarknaden i det nationella arbetet. Det är tydligt att det finns ett behov av att etablera ett särskilt kunskapsutbyte om arbetet kring unga, då ungdomsperspektivet hittills inte har varit så tydligt inom den urbana utvecklingspolitiken.”

Att unga människor som under lång tid står utanför så väl utbildning som arbetsmarknaden är naturligtvis en katastrof för så väl individer som samhälle. Jag hoppas att LSU- Sveriges ungdomsorganisationer tillsammans med Ungdomsstyrelse och de ungdomspoliska förbunden nu kan fortsätta att med forskning, påverkan och lösningar att driva på kommuner ute i landet i detta arbete. Vårt samhälle har inte råd att förlora en enda ung människa på detta sätt, vare sig moraliskt, politiskt eller ekonomiskt.

Det är viktigt att arbetslösheten adresseras på rätt sätt och inte endast ses som en naturlig följd av vad vissa politiker skulle kalla” några skit år”. De dåliga tiderna tydliggör bristande förståelse, strukturer och ekonomiska allokering hos kommunerna.

Ge tydliga uppdrag och skapa tydliga uppföljningsmekanismer för kommunerna nu.

Anständighet och sårbarhet

Ända sedan jag började resa när jag var 22 har det varit uppenbart för mig hur sårbara vi alla är. Har nu varit i närmare 40 länder och när jag nu sitter och summerar min Kambodjaresa som ikväll avslutas har jag samma känsla som jag hade när jag reste i Indien, Ryssland och Sydamerika.

Utsattheten och sårbarheten är vad ett samhälle har som sin främsta fiende. När inte ett samhällssystem kan skapa förutsättningar för ett anständighetens golv är alla invånare sårbara och rädsla och murar byggs upp.

Var idag på två platser som påminde mig om den känsla jag haft sen jag var 22 år. Killing fields där Pol Pots rädsla för motstånd och oliktänkande radar upp tio tusentals människors öden i form av benhögar. 

Ikväll flyger jag genom natten mot Sverige och Stockholm. Läste precis om dragkampen hemma i Bryssel om de nya ledarskapet av Europeiska rådet och kan inte annat är känna en sånn distans till denna debatt. 

Snart vin, nötter och en lång flygning genom natten. Perspektiv ändras snabbt och i morgon träffar jag vänner och älskade i ett samhällssystem som jag är stolt att vara en del av.

Youth policy – Snart har Kambodja ett tak på huset

Vad unga människor har har för rättigheter och skyldigheter i samhället finns nedskrivet och reglerat i lagstiftning och FN dokument. För oss i Europa är en mainstreaming och policy för ungdomssituation i samhället en självklarhet, men för de flesta länder en fjärran dröm. Läs den svenska Youth Policy på engelska här

I Kambodja har LSU stött arbetet med framtagande av en Youth Policy sedan 2005. När vi skriver 2010 kommer förhoppningsvis Kambodjas parlament att besluta om landets första Youth policy och detta är ett enormt steg för landets unga befolknings möjligheter till deltagande, inflytande och makt.

Här the once who make it happen. YCC Staff 

Det civila samhället och förekomsten av NGO:s har funnits i Kambodja under 30 år. Under 2010 kommer detta firas  med stor mottagning i parlamentet och förhoppningsvis kröns detta historiska år med att en Youth Policy adopteras.

 YCC arbetar nu tillsammans med FN i en process som man talat om sedan 1996. Kambodjas ”Youth and Sports departement” har givit FN i uppdrag att ta fram utkast på en Youth Policy. i dagarna kom detta utkast och nu ska YCC jobba för att detta utkast ska ta hänsyn till det enorma arbete som görs av dem och andra aktörer i civila samhället.

När vi träffade Forum Syd och Jan – Erik Wänn  och Ith Pov som är Sidas representanter i Kambodja blev det snabbt uppenbart att Forum Syd och YCC kan samarbete inför implementeradet av Youth Policy så att när taket finns är huset färdigbyggt. Denna fantastiska liknelse var inte direkt vad Jan- Erik använda, men tycker en Youth Policy just är ett tak på huset vi alla lever i. It is all me, så börja inte slå i poesiböcker nu. Tänk att YCC lyckas nå ut lokalt i 23 provincer i Kambodja samtidigt som man jobbar med en historisk Youth policy.

 Forum Chef i Sydostasien Jan – Erik 

 2012 är det valår i Kambodja och jag har svårt att se att tidsplanen för denna Youth policys framtagande och implimentering skulle kunna varit bättre i förhållande till valet. Låt oss hoppas att en enhälligt parlament antar Youth Policy.

 För övrigt håller jag på att bli galen på Tuppen som sitter utanför mötesfönstret och njuter dagen genom att skrika ogenerade skrik i form av kukiliku. Ikväll blir det lite arbete och mycket vila. Så har jag hela morgondagen till att se stan innan jag åker hem på kvällen.

Barnens århundrade var en dröm

När Ellen Key vid seklets början utropade 1900- talat till barnensårhundrade visste hon inte vad det stundande seklet skulle föra med sig i form av krig, svält och armmod. Det fanns en bärande tanke om att den tekniska utvecklingen och det gryende välståndet automatiskt skulle skapa förutsättningar för barnen. 

”Barnen är vår morgondag”, brukar det heta i högtidstal och vem kan komma runt detta faktum. Men i dag 2009 när barn generationen slår alla rekord och FN:s siffror visar att mer än 50 % av befolkningen på jorden är barn och unga, inte ens idag när tekniken, politiken och den historiska kunskapen finns kan vi utropa ett barnens århundrade. 

Kampen för barns rättighet till delaktighet, inflytande och makt har förts sedan Keys vackra tankar om ett nytt århundrade och kampen för dem fortsätter bland annat av LSU. I dag var jag och Lena och besökte ett av YCC:s ”Youth Network” cirka 30 minuter utanför Phnom Penh. Titta bara på morgondagen och säg mig hur mycket du skulle vara värd investera i den.

 

 

Just vid detta Youth network går samtliga ungdomsdeltagare på universitetet i Phnom Penh. Detta måste sägas vara ovanligt då endast 2 % av befolkningen får möjlighet till högre utbildning.

 Att bli lystnad till och ha möjlighet att påverka sin egen verklighet och att hjälpa sin Community var det viktigaste för de unga jag träffade idag. Men när översvämningen gör att halva året blir en kamp mot naturen, blir tankar om inflytande och makt fjärran. 

 Var som jag i dag fick tillbaka den känsla jag hade vid min andra resa i Indien. Om inte jag lägger allt och sidan och jobbar för jordens barn, vem ska då göra det?

Mitt hjärta blöder för alla små modiga ögon, alla nyfikna händer som vill känna och all nyfikenhet som vill gödas med kunskap.

 Nu ska jag jobba lite, men egentligen vill jag bara starta ett barnhem som är globalt och når alla. Självklart är det politiken som sätter gränserna och skapar förutsättningarna för barnen, men vi måste även vara många som är nära dom och som inte bara ser till långsiktighet och struktur utan som är med dem här och nu.

 Önskar så att mina fina syster barn Axel och Tyra kan få åka med och träffa alla dessa barn som har samma framtid att dela med dem på det enda klot vi har.

 För övrigt fick jag precis veta att jag vunni en EU ordförande scarf.

Europaportalen Och vinnaren är! Ja, vinnaren blev två personer: Hans Vindeland och Teo Zetterman. Grattis! Hans får scarfen och Teo slipsen (vi lottade). Mejla era adresser till info@europaportalen.se. Och skicka gärna en bild där ni ikläder er det vackra plagget.

 Livet är brett och tur är väl det.

Barnens århundrade var en dröm

När Ellen Key vid seklets början utropade 1900- talat till barnens århundrade visste hon inte vad det stundande seklet skulle föra med sig i form av krig, svält och armmod. Det fanns en bärande tanke om att den tekniska utvecklingen och det gryende välståndet automatiskt skulle skapa förutsättningar för barnen.  ”Barnen är vår morgondag”, brukar det heta i högtidstal och vem kan komma runt detta faktum. Men i dag 2009 när barn generationen slår alla rekord och FN:s siffror visar att mer än 50 % av befolkningen på jorden är barn och unga, inte ens idag när tekniken, politiken och den historiska kunskapen finns kan vi utropa ett barnens århundrade.  Kampen för barns rättighet till delaktighet, inflytande och makt har förts sedan Keys vackra tankar om ett nytt århundrade och kampen för dem fortsätter bland annat av LSU.

I dag var jag och Lena och besökte ett av YCC:s ”Youth Network” cirka 30 minuter utanför Phnom Penh. Titta bara på morgondagen och säg mig hur mycket du skulle vara värd investera i den.  

Just vid detta Youth network går samtliga ungdomsdeltagare på universitetet i Phnom Penh. Detta måste sägas vara ovanligt då endast 2 % av befolkningen får möjlighet till högre utbildning.  Att bli lystnad till och ha möjlighet att påverka sin egen verklighet och att hjälpa sin Community var det viktigaste för de unga jag träffade idag. Men när översvämningen gör att halva året blir en kamp mot naturen, blir tankar om inflytande och makt fjärran.   

Var som jag i dag fick tillbaka den känsla jag hade vid min andra resa i Indien. Om inte jag lägger allt och sidan och jobbar för jordens barn, vem ska då göra det? Mitt hjärta blöder för alla små modiga ögon, alla nyfikna händer som vill känna och all nyfikenhet som vill gödas med kunskap.  

Nu ska jag jobba lite, men egentligen vill jag bara starta ett barnhem som är globalt och når alla. Självklart är det politiken som sätter gränserna och skapar förutsättningarna för barnen, men vi måste även vara många som är nära dom och som inte bara ser till långsiktighet och struktur utan som är med dem här och nu.  Önskar så att mina fina syster barn Axel och Tyra kan få åka med och träffa alla dessa barn som har samma framtid att dela med dem på det enda klot vi har.  

För övrigt fick jag precis veta att jag vunni en EU ordförande scarf. Europaportalen Och vinnaren är! Ja, vinnaren blev två personer: Hans Vindeland och Teo Zetterman. Grattis! Hans får scarfen och Teo slipsen (vi lottade). Mejla era adresser till info@europaportalen.se. Och skicka gärna en bild där ni ikläder er det vackra plagget.  Livet är brett och tur är väl det.

Du blir bra på det du tränar på

När man talar om ledarskap handlar det ofta om vilken typ av ledare man SKA vara för att bli framgångsrik. Det borde handla om vilken ledare man VILL vara. Man blir bra på det man tränar på!

YCC the Cambodian Youth Consil har varje år 14 000 unga unga som deltar i deras verksamhet där man utbildar unga i demokrati och bedriver en verksamhet vilket landsråd som helst i Europa skulle vara stolta över. Den regionala strukturen ställer höga krav på så väl ledning, styrning som ledarskap. Idag workshopade vi kring dessa frågor och det finns mycket kvar att utveckla. 

Det är så oerhört inspirerande att lära,lyssna och ibland förstå unga ledare från en så annorlunda kultur som Kambodja. Engagemanget och viljan är den samma som jag möter i Europa, men utgångspunkten och utmaningarna ser helt annorlunda ut.

YCC TV

Jag är så enormt imponerad av YCC Generalsekreterare Roth som till stora delar är den ledare jag önskar vara. Lyhörd, följsam och mycket ärlig. 

Det är bara att börja träna för mig, även jag blir väl bra på det jag tränar på.

Nu middag och en kall öl tillsammans med varma smekande vindar.

Kambodja på väg..

Jag och Lena befinner oss i Phnom Penh, Kambodja för möten och besök tillsammans med YCC Kambodjan Youth Consil. Efter en fm med en dragning av hela organisationen är jag enormt imponerad. YCC har ett enormt arbete på den lokala arenan där de organiserar 12 provinsers ungdomsråd och genomför verksamhet där ledarskapsträning, debatt teknik, tv och radio är delar av verksamheten och varje år kröns verksamhetsåret med en Youth festival där hundratals ungdomar deltar. En verksamhet av, med och för unga människor är mina intryck. Detta är naturligtvis inte en självklarhet i ett land som Kambodja där fattigdomen är stor och arbetslösheten enorm.

Kambodja har i sanning en blodig historia. Under Pol Pot skedde ett av historiens största folkmord, där närmare 2 miljoner människor mördades. Under gårdagens möte fick jag höra från de 12 provinsernas ”youth delegats” vilka utmaningar de såg för unga människor i Kambodja i dag och förvånansvärt många känner man igen sig i . Arbetslösheten är enorm i landet och bland ungdomar är den enormt enorm. 70% av befolkningen är under 30 år och av dessa är 2 av 3 utan arbete. Jag berättade att Sverige ligger i botten på EU:s ungdomsarbetslöshets statistik och detta ledde till stor förvåning och en del munterhet.

Att vara svensk är att bara bra, så resonerar allt för många så väl svenskar som icke svenskar. Jag vet inte hur många möten jag varit på där man inleder anföranden med ” jag är säker på att detta inte är ett problem i Sverige men här i Kambodja så….” på samma sätt som jag hör många svenskar börja sina meningar med orden ” I Sverige gör vi så här..:” Det internationella arbetet som LSU gör är viktigt för det skapar unga ledare som får en bredare förståelse för vad bra och dåligt är och hur kontext bundet det är. När unga människor i Kambodja vill veta mer om normkritik och genusfrågor och är beredd att avsätta pengar i en redan hört prövad budget för detta då betyder det mer än om en svensk organisation gör det samma. Världen förändras genom nyfikenhet, möten och ideer, ingen av oss kan veta var dessa uppstår, men om vi har en förståelse att det är viktigt kan vi sätta oss själva och andra i situationer där de får goda förutsättningar för att uppstå.

För Kambodja är korruptionskulturen ett stort problem. Att statligt anställda som poliser och lärare tar mutor är ett vanligt förekommande inslag i samhället. Juridisk säkerhet och rättigheten till utbildning är uttalade från staten och alla unga ska gå i skolan. Ändå genomför YCC en stor kampanj varje år när landets alla 6-åringar ska börja i skolan men många föräldrar har inte råd med skoluniformen i vitt och svart och i de agrara delarna behöver många föräldrar sina barn i arbetet. YCC:s egen GS Roth berättade idag hur hennes lärare gav ”special undervisning” till elever som som kunde betala. Dessa var naturligtvis inte obligatoriska, men deltog man fick man frågor och svar till nästa prov och även om man hade läshuvud så var det omöjligt att få bra betyg om man inte deltog i dessa lektioner.

Kambodja i morgon?

Det första som skedde när vi kom från flygplatsen var att vi blev hämtade av Dany och Rin som jobbar på YCC. När vi kom in till stan stoppade polisen oss och ställde några frågor och tittade undrande på vitingarna i baksätet och registreringspappren. Rin berättade att detta är något som ofta sker och man kan argumentera och stanna den tid polisen önskar, sällan händer något, men har du bråttom eller har haft en mindre bra dag är det lika bra att betala och få åka vidare direkt.

Jag ser korruptionen som en naturlig följd av ett samhälle där marginalerna är små eller icke existerande. När man vet att en polis tjänar 2000 sek i månaden och en lägenhet kostar 1600 sek att hyra då ursäktas inte korruptionen men mänsklig görs. Att en lärare tjänar 2500 sek skapar nödvändigheten av parallella system. Det är de parallella systemen där olika regler gäller för människor med olika ekonomiska förutsättningar som vi i socialdemokraten har organiserat oss kring. Det är ett klassamhälle jag hatar och som i Kambodja är mycket påtagligt. Dock är framstegen större än armodet och efter att ha haft en tillväxt på runt 6 % även under lågkonjunkturen höjs golvet för de alldra flesta i Kambodja. Korruption handlar för lite om dålig karaktär och mycket om ett misslyckat system där människor har kommit i klem. Vi kommer inte tillrätta med det genom att stärka lagar och uppföljning utan genom att utveckla den generella välfärden och genom att skapa god politiskt klimat som skapar förutsättningar för människor.

Under gårdags kvällen åkte vi ut till ett nybyggt restaurang område i den östra delen av Phnom Penh
som varit agrar till för 2 år sedan då man reparerade den bro Pol Pott lät förstöra och när jag satt där med massa familjer och unga och åt, drack och lyssnade på visor om de höga bergen och de djupa havet. Kambodjanska folksånger är inte bara mjuka som folksjälen, de är romantiska historier om en tid som har varit och den kärlek som alltid kommer vara viktigast. På bordet stod massa rätter och under stor munterhet misslyckades jag äta nudlar på ett ”äkta sätt”. Det är så underbart att sitta i en kultur du inte känner och bara ta in, smaka, höra,lukta, njuta! Nu ska jag sluta skriva innan strömmen går igen.

FCC

Ikväll blir det middag på FCC – foreign correspondents club och sen sätter bara fantasin gränserna.

Bokslut för Hans och Studentkåren

 

Gick igår igenom mailen från Studentkåren och här följer mina sista tankar i ämnet.

Några ord från Verksamhetschef för Studentinflytande

Hans Vindeland

När min mamma på sent 50- tal fick frågan från sin far om hon ville bli kvar på gården i Gästrikland och ta körkort eller om hon ville studera vidare vid universitetet svarade hon att körkort kunde hon ta senare men kunskap ville hon ha nu.

Delaktighet, inflytande och makt har studenter krävt i alla tider och Studentkårer av och med och för studenter har varit den organisationsform som haft som uppgift att säkerställa dessa värden.

Under Verksamhetsåret 2008/2009 har jag haft privilegiet att få arbeta med dessa frågor och när jag nu ser tillbaka så det med värme och stolthet. Under verksamhetsåret kom det historiska beslutet om att Kårobligatoriet ska avskaffas.

Obligatoriet har en lång historia. År 1667 infördes obligatoriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna, för att kunna hålla ordning på och övervaka studenterna. Men det var först 1908 obligatoriskt medlemskap i studentkårerna kom att ta sin utgångspunkt ur behovet av delaktighet, inflytande och makt.

På Stockholms Universitets Studentkår har vi under året jobbat med att rusta kåren för ett avskaffande och har kommit längst I Sverige i förhandlingarna med universitetet. Vi tror med fast övertygelse att studentkåren kommer att gå stärkt ur ett avskaffande och att reellt studentinflytande kräver frivillighet.

För mig har studentkåren två viktiga uppgifter att fylla som med eller utan ett obligatorium alltid kommer att vara centrala för varje universitets och alla studenter.

För det första som medlemsserviceorganisation där Stockholms universitets studentkår under året har utvecklat sitt arbete. Vi äger 8000 studentbostäder, vi skapar möjligheter för studenter att få SL rabatt och att äta sin medhavda eller köpa mat på Campus trots att ingen kommersiell firma någonsin skulle tänka sig att ha näring där.

För det andra är Studentkåren en garant för alla studenters delaktighet, inflytande och makt över sin utbildning. Under det år som gått studentkåren drivit på och tillsammans med Stockholms universitet antagit Sveriges mest omfattande Studentinflytanderiktlinjer och en policy som för första gången slår fast att Studentinflytandet i sig är en kvalitetsaspekten och är svår att finna like till. Så nu har varje student och kårmedarbetare en stark utgångspunkt i mötet med universitetet i frågor som jämlikhet, studiemiljö och delaktighet.

För det är så det hänger ihop, studentinflytande är naturligtvis en rättighet, men framförallt är det en kvalitetsaspekt och en attityd. På Stockholms Universitet ska de bästa idéerna få näring och växa och då är det helt avgörande att alla våra 50 000 studenternas röster hörs tydligt.

När Professor Svante Arrhenius som förste svensk fick Nobelpris 1903 så var han den första i en lång rad av akademiker och människor som gjort stora bidrag till det svenska samhället och världen som kommit från Stockholms universitet. Det är dags att Studentkår och universitet tillsammans lufter upp alla dessa fantastiska människor som är ett resultat av hög utbildningskvalitet.

I Sverige i dag studerar över 340 000 personer. Snart når vi målet om att en halv ungdomsgeneration ska ha möjlighet att läsa vidare på högre utbildning. Mamma var priviligerad när hon på 50 – talet fick möjlighet att läsa vidare. I dag är det Sverige som är priviligerad som mitt under en historisk strukturomvandling där man räknar med att tre av fyra jobb 2030 kommer att finnas inom tjänstesektorn har ett av världens bästa humankapital.

Delaktighet, inflytande och makt för studenter kommer alltid att skapa förutsättningar för  att Sverige står starkt i konkurrensen med andra länder i en globaliseringens tid och Stockholm Universitets Studentkår står väl rustat för framtida utmaningar.